Mina Tre Kronor

Wikileaks eller Wikifreaks?

Kategori: Allmänt

Jag har medvetet avhållit mig under en längre tid från att skriva eller överhuvudtaget uttrycka min åsikt om de senaste aktualiteterna. Men idag kom vändpunkten när jag läste Karl Sigfrids och Mary X Jenssens artikel i Svd:s Brännpunkt. Genom att framhålla vikten av det fria ordet skriver dessa två bloggare om vad de anser Sverige vara skyldig att göra i Wikileaks ”upploppet”. Missbruk av makt av alla slag är jag den första att fördöma. Med min bakgrund, dvs. som flykting på grund av krav på att ha samma humana rättigheter som alla andra, kan jag inget annat göra än att agera som det fria ordets väktare. Men verkligheten är inte svart eller vit och liksom det mesta i livet krävs det balans mellan vad som är ok och inte, även det i det ”fria odets” namn.

Under den senaste tiden (åren) har jag i mina tankar våndats över en rad handlingar som skett där hänsyn till konsekvenserna tycks varit helt obefintliga. I det fria ordets namn har enskilda människor valt att skapa kalabalik samtidigt som äventyrat andras tillvaro. Ett ypperligt exempel är Lars Vilks vars ”konstverk” väckte uppmärksamhet världen över. En handling som fick många att oförväntat försvara en grotesk men lagenlig handling, i yttrandefrihetens namn. Inte en endaste gång talade någon om tidernas krock som Vilks orsakade. Med det menar jag krocken mellan ytterligheten av civilisationen och det omoderna samhälle som råder i många delar av världen eller krocken mellan toppen av ateism kontra religiös fundamentalism. Med svenska och andra europeiska trupper världen över, tycktes vår kära konstnär aldrig haft tanken på effekten av sitt verk. Inte heller hade han övervägt vad han utsatte många ”nysvenskar” för.  

Jag tar upp ”Vilksaffären” då jag anser det vara ett utmärkt exempel på fartblindhet av en bortskämd tillvaro, där kontentan av att en handlar ogenomtänkt är att tusen tvingas försvara, däribland jag. Att Wikileaks revolutionerar med nyheter om maktens övertramp är jag inte heller motståndare till då jag tycker att granskning och viss övervakning är sunt, men även det har en gräns. Många ”läckor” verkar i mina ögon vara mer av maktuppvisnings karaktär än en rättskipningsaktion. Vad för nyttighet medför egentligen information om huruvida exempelvis Reinfeldt influeras av sin fru eller ej? Varför övervakar och ”leakar” man inte den organiserade brottligheten som trafficking, droghandeln och maffiaverksamheter istället? Eller är det så att en offentlig publicering av grov brottslighet plötsligt inte framstår som någon självklarhet?

Ett moral och etik reglemente borde därför finnas för alla internetanvändare i syfte att värna om hänsynstagande och minska risken för oönskade konsekvenser. Information om tidernas och omständigheternas betydelse i varje land borde belysas i större omfattning. Historiebeskrivning om västvärldens trångsynthet och barbariska handlingar från tidigare århundraden borde vara en möjlig parallelldragning till länder där tyranniskt förtryck utövas idag.

 

Länk till artikeln: SvD, Dn om "Nytt Wikileaks",

Bloggar: Annat relevant inlägg av Mary X, Karl Sigfrid






Kommentarer


Kommentera inlägget här: